Om du är osäker på hur Skatteverket kommer att bedöma ett visst förfarande skatterättsligt kan det vara bra att känna till att Skatteverket inte lämnar några bindande förhandsbesked. Vill du veta hur Skatteverket ser på en viss situation skatterättsligt kan du dock skicka en skriftlig fråga till dem. Det gör du enklast på skatteverket.se under fliken Kontakta oss. Då får du normalt ett skriftligt svar på din fråga under givna förutsättningar. Svaret är inte bindande men Skatteverket brukar hålla sig till de svar man lämnat skriftligt.
För att få ett bindande förhandsbesked i en skattefråga måste du ansöka om förhandsbesked hos Skatterättsnämnden.
Alla som är eller kan bli skyldiga att betala någon av de skatter som kan omfattas av ett förhandsbesked har rätt att ansöka. Vilka skatter det är framgår av lag (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor.
För att ett förhandsbesked ska meddelas måste det vara
Frågan måste också vara av rättslig karaktär, det vill säga inte gälla värdering eller bevisning, och vara olöst i den meningen att svaret inte klart framgår av lagstiftning eller praxis.
När en ansökan kommit in görs först en preliminär bedömning av om frågan går att besvara genom ett förhandsbesked och om ansökan behöver kompletteras. Därefter får Skatteverket yttra sig över ansökan. Ytterligare skriftväxling mellan parterna förekommer som regel.
När skriftväxlingen avslutats förbereds ärendet av en skattejurist i samråd med en kollega och föredras för nämnden, som fattar beslut. Därefter utformas förhandsbeskedet inom kansliet och delges parterna.
Det tar cirka tre månader, efter det att skriftväxlingen är avslutad, att få ett förhandsbesked.
En ansökan som gäller inkomstskatt måste komma in senast den dag då en deklaration senast ska lämnas som underlag för den beskattning som frågan avser. En ansökan som gäller moms eller punktskatt ska ha kommit in innan den första redovisningsperiod som berörs av frågan har börjat.
Det förekommer att arbetsgivare betalar hyra för utrymmen som den anställde upplåter i den egna bostaden. Huvudregeln är att sådan hyra är skattepliktig som inkomst av tjänst eller näringsverksamhet. Hyran kan dock beskattas som inkomst av kapital om vissa förutsättningar är uppfyllda.
För det första krävs det då att det finns ett hyresavtal.
För det andra ska arbetsgivaren ha behov av en lokal i den anställdes bostad. Saknas det ska ersättningen beskattas som inkomst av tjänst oavsett ersättningens storlek.
För det tredje ska hyran vara marknadsmässig. Vid bedömningen av om hyran är marknadsmässig ska hänsyn tas till det geografiska läget, standarden på lokalen, hur utrymmet är utrustat, om det hyrs möblerat eller inte, storleken på utrymmet samt om det är varm- eller kallhyra.
Om ersättningen överstiger marknadsmässig hyra ska det överskjutande beloppet beskattas som lön.
Marknadsvärdet för det hyrda utrymmet är den hyra som den anställde hade kunnat få om utrymmet hade hyrts ut till en utomstående. Marknadsvärdet är inte vad det hade kostat arbetsgivaren att hyra ett annat motsvarande utrymme.
Om det uthyrda utrymmet är integrerat i bostaden är marknadsvärdet oftast lägre än om det är ett avskilt utrymme. Det kan det till och med finnas anledning att ifrågasätta arbetsgivarens behov av utrymmet om det inte är avgränsat från bostaden. Det gäller även när arbetsgivaren betalar en schablonmässigt bestämd hyra.
Om en anställd har en förmånsbil eller egen bil som används i tjänsten förekommer det att arbetsgivaren betalar för hyra av garage. Om innehållet i bilen tillhör arbetsgivaren och det är stöldbegärligt, av högt värde och svårt att lasta ur bör ersättningen för garaget ses som en hyresersättning. Om lasten ganska lätt kan lastas ur kan det i stället för ersättning för garage bli aktuellt med ersättning för förråd. Enbart skydd av bilen i sig innebär inte att arbetsgivaren anses ha behov av garage även om det är en förmånsbil.
Arbetsgivaren ska lämna uppgift om hyran i kontrolluppgiften, oavsett om hyran ska beskattas som inkomst av tjänst eller kapital.
Det är inte ovanligt att nyanställda personer, som tagit anställning på annan ort, har förmån av fri bostad under en övergångsperiod. Arbetsgivaren kanske står för en lägenhet till dess att familjen har flyttat med.
I inkomstskattelagen finns inga särskilda bestämmelser om värdering av förmån av fri bostad. Värdet av bostadsförmånen ska därför beräknas enligt huvudregeln till marknadsvärdet. Detta innebär att förmånen ska värderas till vad det normalt hade kostat för den anställda att själv hyra bostaden utan arbetsgivarens medverkan.
Vid beräkning av skatteavdrag och arbetsgivaravgifter samt på kontrolluppgiften ska dock arbetsgivaren använda särskilda schabloner och inte marknadsvärdet. Det innebär att den anställde ofta måste frångå värdet i kontrolluppgiften för att lämna en korrekt deklaration.
En anställd med fri bostad har ofta ingen aning om bostadens marknadsvärde. Det kanske endast är arbetsgivaren som känner till detta. Det är därför bra om arbetsgivaren informerar den anställde om det aktuella marknadsvärdet, så en anställde i god tid vet vilket värde han ska beskattas för.
Bostadsförmånen ska av den anställde värderas med hänsyn till hyresnivån på orten även om arbetsgivarens kostnad för bostaden varit högre. Det kan nämligen inte uteslutas att företaget har betalat högre hyra än vad en privatperson är beredd att göra (HFD 2012 ref. 55).
Förmån av en bostad i hyreshus bör i första hand beräknas till kvadratmeterpriset för boytan i uthyrda, likvärdiga lägenheter på orten. Vid denna beräkning kan de kollektivt förhandlade hyrorna mellan hyresmarknadens parter ge ledning.
På orter utan hyresmarknad bör värderingen av bostadsförmån ske med utgångspunkt i hyresnivån på närliggande orter där det finns en hyresmarknad. Förhållandena på den aktuella orten måste beaktas.
I många företag kan det under sommaren vara aktuellt att anställa skolungdomar under ett antal veckor. Den anställningsform som då blir aktuell kallas allmän visstidsanställning. En sådan anställning varar under den tid ni kommer överens om och någon uppsägningstid behöver inte beaktas. Normalt kan en sådan anställning inte heller avbrytas i förväg.
Ungdomar kan tjäna upp till 19 246 kr under 2018 skattefritt. Om den anställde inte kommer att tjäna mer under året kan han fylla i Skatteverkets blankett ”Intyg för utbetalning av lön utan skatteavdrag” och lämna till dig. Du behöver då inte göra något skatteavdrag. Arbetsgivaravgifter ska dock betalas om lönen kommer att uppgå till minst 1 000 kr.
Om du anställer ditt eget barn beskattas barnet för erhållen lön om det fyllt 16 år när arbetet utförs. Om barnet är yngre beskattas barnets lön hos dig som företagare eller hos din make eller maka om han eller hon har en högre inkomst från företaget.
Arbetsmiljöverket har utarbetat föreskrifter som ditt företag ska följa. Där framgår bland annat att ungdomar under 18 år inte får utföra vilka jobb som helst och att barn som inte fyllt 13 år i stort sett inte får jobba alls.
Om anställningstiden inte är längre än tre månader kan ni avtala om att den anställde inte ska ha rätt till semesterledighet. Men han har rätt till semesterersättning. Den uppgår normalt till 12 procent av lönen och ska specificeras separat på lönebeskedet.
Vid sjukdom har även sommarjobbande ungdomar rätt till sjuklön. Men rätten är begränsad. När den avtalade anställningstiden är kortare än en månad har den anställde rätt till sjuklön först efter att han tillträtt anställningen och därefter varit anställd 14 dagar i följd.
För att personalvårdsförmåner ska vara skattefria måste de erbjudas hela personalen. Det innebär att om du till exempel erbjuder din personal gymkort eller massage måste du erbjuda samma förmåner till de ungdomar du anställer under sommaren.
Om du eller någon närstående till dig är, eller under de senaste fem åren har varit, aktivt verksam i det fåmansaktiebolag du äger, anses dina aktier vara kvalificerade vid inkomstbeskattningen.
När dina aktier är kvalificerade beskattas du i inkomstslaget tjänst med full marginalskatt för aktieutdelningen eller den del av kapitalvinsten vid en försäljning som överstiger det så kallade gränsbeloppet som beräknas på blankett K10.
Under 2018 gäller det för en utdelningsinkomst upp till 5 625 000 kr och kapitalvinst upp till 6 250 000 kr.
I samband med en avveckling av företagandet kan du som ägare invänta den så kallade karenstiden genom att inte arbeta i bolaget under fem hela beskattningsår. Därefter likviderar du eller säljer ditt karensbolag. Den kapitalvinst som då uppkommer beskattas med 25 procent kapitalvinstskatt.
Observera att du inte kan vara verksam i betydande omfattning i ett annat fåmansföretag eller i ett fåmanshandelsbolag som bedriver samma eller likartad verksamhet. Då anses aktierna i karensbolaget fortfarande som kvalificerade.
En enskild firma anses inte utgöra ett fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag. Du kan därför starta upp eller fortsätta bedriva näringsverksamhet i en enskild firma utan att karensperioden bryts.
Du kan även ta ut utdelning ur ditt fåmansföretag utan att karenstiden påverkas. Så länge utdelningen ryms inom ditt gränsbelopp kommer utdelningen att beskattas med 20 procent i inkomstslaget kapital. Ditt gränsbelopp är summan av sparad utdelning och årets gränsbelopp.
Årets gränsbelopp enligt schablonregeln uppgår till 169 125 kr för beskattningsår 2018.
Många aktiebolag lämnar utdelning under våren. För dig som är aktieägare kan det därför vara hög tid att börja fundera över vad du vill göra med pengarna. Ett alternativ kan vara att skänka hela eller del av din utdelning till en skattebefriad ideell organisation. Gör du det på rätt sätt behöver du inte skatta för utdelningen.
Sedan 2006 har privatpersoner haft möjligheten att skänka aktieutdelning från börsnoterade bolag skattefritt till välgörenhetsorganisationer. Enligt en dom 2009 från Högsta förvaltningsdomstolen finns samma möjlighet för dig som äger aktier i ett fåmansföretag.
Att aktieutdelningen blir skattefri innebär att 100 procent av utdelat belopp kan användas i organisationens välgörenhetsarbete.
För att du själv inte ska bli beskattad måste du ha gett bort rätten till utdelningen innan bolagsstämman äger rum i det utdelande bolaget.
Vill du skänka utdelningen från ett fåmansföretag får du börja med att se till att bolaget har aktiebrev med utdelningskupong. Därefter ska ett gåvobrev samt utdelningskupong skickas till den organisation som ska ta emot gåvan. Det gör du innan bolagsstämman.
Som ett led i bevisningen av att du skänkt bort utdelningen bör styrelsen vid bolagsstämman föra in i bolagsstämmoprotokollet vilken organisation som har fått utdelningen.
Kontakta den organisation du vill ge pengar till i god tid. Många skattebefriade organisationer med 90-konton har väl utarbetade rutiner för att ta emot utdelning på ett sätt som uppfyller alla formella krav. Men du hittar även mall för aktiebrev, gåvobrev och utdelningskuponger hos aktiegåvan.se och på flera av organisationernas egna sajter. Stäm även av gåvan i förväg med din Auktoriserade Redovisningskonsult.
Företagsaktuellt nr 1 2018
